Knatteriknatt

Susanna, min äldsta dotter, är född 1993 och liksom sina syskon uppväxt med datorer. Första gången hon såg en skrivmaskin var hon i sexårsåldern, då jag hittat en i grovis som jag ville visa barnen på skoj. Susanna blev mycket intresserad av "skrivaren" som hon kallade den. I tonåren köpte hon en egen skitsnygg babyblå sextiotals-Olivetti på loppis. Yngsta dottern Sonia plockade upp denna raritet från vårt nuvarande grovis. Hon kommer nog inte orka skriva en hel roman på skrivmaskin, men jag hör henne använda den ibland. Medan jag nyfiket undrar vad hon skriver, slungar ljudet mig omedelbart tillbaka till min barndom. Mamma var frilansjournalist som jag, och jag somnade ofta till skrivmaskinsknatter som barn. Idag kan jag knappt fatta hur vårt yrke gick till då, utan dator och internet. Så oändligt långsamt, så ineffektivt!
När jag var på middag hos min pappa nyligen gav han mig en låda med teckningar från när jag var liten. Bland pappren låg ett ark där jag premiärprovat att skriva på skrivmaskin.